Simma lugnt och springa snabbt

Igår fyllde chefen år. Högste chefen, som är så vältrande säker på sin egen betydelse att hon, tro det eller ej: inte vaknade ens när vi, dvs. föräldrar, farföräldrar och syskon x 4 formligen kastade prinsesstårtor och paket på henne samtidigt som vi klämde i som en hel kastratkör. Hur kan vi vara släkt? (Jag,  som fortfarande sover räv oavsett om någon uppvaktar mig eller ej har inte den blekaste.)

Nåväl, jag är glad att hon är ett litet motvalls rivjärn i nästan alla lägen eftersom jag inbillar mig att det kommer att underlätta för henne i de flesta aspekter av hennes liv framöver. Men visst: det kan just här och nu vara både ”lite” jobbigt och ”en smula” pinsamt. Som när hon till exempel bara vägrar att sitta bredvid mig på bussen på väg till simskolan. Istället sätter hon sig bredvid en ung kille som hon flirtar med samtidigt som hon är noga med att demonstrera sin disciplin-pinne. Stackars kille, han tordes knappt kliva av. På bilden säger hon: ”Du kan vara tyst, mamma.” till mig och strax därpå:”Sitt ner killen” till killen när han skulle kliva av på bussen.

Nu till något annat: simskolan. Det finns nämligen en grej som är så himla roligt med den. Jag måste berätta, hoppas innerligt att ingen som går på Mikas simskola läser detta. Så här är det: Det började med att jag uppmärksammade en Facebook-annons, den handlade om att även småttingar måste få lära sig simma, och att de borde göra det under lekfulla former i varmt vatten etc. De hade mig på ”varmt vatten” och jag anmälde följaktligen Mika (mig) omedelbart.

Första gången, i duschrummet, träffade jag de andra barnen och mammorna och frågade dem lite om kursen. Det visade sig att alla barnen var äldre än Mika och att alla hade gått samma kurs minst en gång tidigare, de flesta flera gånger. De hade liksom gått ett ”varv” och  anmält sig till nästa direkt, om och om igen, samma termin. Vad konstigt eller ”wow,” tänkte jag, det här måste ju vara något alldeles utöver det vanliga när det kommer till blöta hopp- och lekkurser (det var ju inte ens en regelrätt simkurs). Eller ja, egentligen fick jag inte riktigt ihop det. Men så gick jag in i simhallen och då; fattade jag direkt.

Simläraren G, är nämligen inte bara ett pedagogiskt fullblodsgeni inom sitt gebit, han råkar även ha mörka vackra drag, en spännande brytning och hans jobb går ut på att lära väldigt unga människor att vistas i vatten. Han förefaller älska det och alla mammor i poolen förefaller älska honom.

Förlåt, inser vad vidrig och sexistisk jag låter. Bortse gärna från det, själv fokuserar jag bara på att Mika älskar honom (NOT!). Så fort Mikas  tår träffar det ljumma vattnet börjar de sprattla som små propellrar och när hennes små klor får tag i G kastar hon sig om halsen på honom och deklarerar sin kärlek (inför mammorna avundsjuka blickar). En annan rolig grej är att den fantastiska simpedagogen ”G” är som en inverterad kopia av Pelle.

Sista grejen, har sprungit och villl veta om det är okej sprunget. År det? Kolla gärna här, ni som har koll. Jag är bäst, eller hur? Det är andra gången jag springer sedan 2012 och jag är så outhärdligt stolt (skrytsam). Nu ska jag anmäla mig och fitnesscoachen till Vårruset och vi kommer att vinna det.

IMG_4992

 

2 reaktioner på ”Simma lugnt och springa snabbt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s