Hej Jenny,
Jag såg att du har varit på Kolmården i veckan med din familj. Du skrev på Instagram att du vet att ”man i många fall kan vara kritisk till djur i fångenskap”, men att du något generat måste erkänna att fick anstränga dig ”för att inte fulgråta under delfinshowen.” Därefter lyfte du djurparkernas behjärtansvärda roll i vårt samhälle; ”att fostra en generation barn som förhoppningsvis kommer att ta hand om jorden och dess artrikedom bättre än vi har lyckats med”. Det gör mig så outhärdligt sorgsen att det är just du som skriver de här komplett infantila orden, inte bara för att du har sextioniotusen följare på Instagram, utan av en anledning som jag tänker återkomma till.
Jag kan till att börja med inte låta bli att undra vad all världens djurparker gjort för fel med tidigare generationer? Varför de/vi inte tillförskansat oss dessa storartade insikter? Jag kan framförallt inte låta bli att undra hur i hela friden du kan tro att man förmedlar de insikter du nämner genom att hålla vilda varelser på ett sätt som ligger ljusår ifrån deras naturliga sätt att leva? Vad förmedlar egentligen fyra lessa jättekatter på en åker som betraktas genom en glasbubbla av glass-kladdiga barn och föräldrar som trängs och knackar på glaset för att få en reaktion? Kanske att det är okej att frånta en levande varelse alla möjligheter till ett naturligt liv på den individens villkor för att…? Vad? Att en annan art ska förstå att det är det enda den eftersträvar (den art som för övrigt har fråntagit densamma just det)? Ovärdigt, är ordet.
Jag måste erkänna att jag också har varit på Kolmården, sett delfin-showen, bitit ihop och fulgråtit på knä i ett dike efteråt så till den grad att mina två äldsta döttrar blev så rädda att de också började gråta. Varför grät jag? Jo, för att jag skämdes. Inte bara för att jag bidrog till profiterandet på oskyldiga varelser utan också för att jag tillbringat omkring 600 dagar av mitt liv med delfiner och andra marina däggdjur i sitt rätta element. Jag vet hur deras liv – så som det borde vara – kan se ut. Hur de färdas över oändliga havsvidder och lever med sina familjer i djupa, kärleksfyllda och komplexa relationer. Precis som vi människor (inte för att det egentligen är relevant i sammanhanget – varför skulle vårt sätt att uppleva vår omvärld bestämma hur någon annan art har rätt att uppleva sin? Byt gärna ut art mot något annat så kanske det blir lättare att ta till sig).
Vi vet inte allt om delfiner. Kanske vet vi mycket, kanske vet vi lite, kanske vet vi nästan ingenting. Huruvida de är lika intelligenta, mer intelligenta eller har en helt annan intelligens än vi människor är fullkomligt irrelevant. (Precis som med kor, grisar och minkar, bara för att nämna några arter som vi människor utnyttjar på allsköns vedervärdiga sätt för att tillfredsställa våra behov, oavsett om det handlar om våra smaklökar, vår fåfänga, förströelse eller något annat. Nyckelordet är att vi vet att de lider, det är till och med vetenskapligt bevisat.)
Det räcker att ha sett en delfin i frihet, så fattar man. Jag inser förstås att inte alla har möjlighet att resa till andra sidan jordklotet och se en vild delfin på behörigt avstånd (i mitt fall handlade det om att jag hade förmånen att få ett stipendium när jag pluggade till marinbiolog), men titta då hellre på tv. Klart underskattat medium, gissar att du håller med.
Jag har alltid beundrat dig för att du, till skillnad från så många andra ”journalister” på din kanal, strävar efter att upprätthålla ditt journalistiska uppdrag i alla lägen; exempelvis genom att hålla dig så objektiv som möjligt, granska saker ur flera vinklar och vrår, ställa de där stundtals obekväma frågorna trots att du arbetar för Sveriges ”mysigaste” nyhetsprogram som otvunget kastar sig mellan cancersjuka barn och män som pysslar med garn. Jag förstår att det stundtals måste vara svårt att verka inom sekten TV4, du har gjort det med den äran. Men vad hände nu?
En gissning är att du blev inbjuden till Kolmårdens säsongspremiär som de arrangerar varje år, även om det egentligen är helt irrelevant både för mitt resonemang och förhoppningsvis för dig. Men förlåt, jag kan inte låta bli att fundera på om det spelade in när du levererade din recension. Jag tror dock och hoppas framförallt innerligt att det beror på att det här egentligen är någonting som skaver i din kloka och empatiska hjärna. Värsta tänkbara scenario är att du vill åka på Kolmårdens feta mut-event med familjen nästa år igen.
Avslutningsvis ska du få två sommar-filmtips av mig:
Och om du vill läsa min recension om Kolmården kan du göra det här >>
Vänliga hälsningar,
Kim Dahlin
PS. Djurparker som Nordens Ark och andra liknande verksamheter som på riktigt bidrar till att bevara utrotningshotade arter eller till att återföra djur till sin naturliga miljö eller skydda djur från tjuvjägare o dyl är förstås en helt annan historia. Kolmården är INTE en av dem.
mammachips.com 
Tack för att du kommenterar och skriver om Jennys artikel på instagram. Att hon med flera tror att delfiner inte far illa av att vara instängda och tvingade till konster på världens olika delfinarium är beklämmande. Jag tog mig friheten och delade det du skrev på min Facebook sida.mvh Pernilla Petersson
GillaGillad av 1 person
Tack Pernilla! Det är extra beklämmande med tanke på att hon är en förebild för så många. Blev förtvivlad när jag läste kommentarsfältet under hennes inlägg. Det blev så uppenbart att hon där och då omvände en avsevärd skara som kanske känner sig lite osäkra och funderat på vad de egentligen ska tycka i frågan. Nu vet de ju att det är okej med marina däggdjur i fångenskap. Och andra djur också för den delen. Tack för det, Jenny!
GillaGilla
Hej!
Jag trillade in på din sida för att en vän gillat på FB. Därför känner jag att jag behöver ge dig ett svar angående Kolmården. Jag gjorde min magisteruppsats på Kolmården på just delfinerna. Kolmården har en hel avdelning som heter Forskning och Utveckling där man bland annat tar emot exjobbare, studenter, skolor med mera för att lära ut om ekologi, ge elever en möjlighet att studera djur och lära sig mer om dom. Sedan har de avancerad forskning, och Kolmårdens delfiner hjälper forskare (doktorander och professorer) att, bland annat, se till att fiskeindustrin förändrar sina nät så att vilda delfiner och tumlare inte fastnar i näten. Att Kolmården har delfiner i fångenskap ger alltså bättre förutsättningar för de vilda delfinerna genom forskning man annars inte kunde ha tagit fram! Detta ska man vara medveten om. Kolmården är inte bara ”djur i bur”, utan många är med i olika forskningsprojekt, avelsprojekt etc.!
Besök gärna deras FoU avdelning, hör vilka projekt som pågår, hur många studenter de har på besök under ett år. Försök att se att det finns annat som pågår, som gynnar de vilda delfinerna och tumlarna!
Bland annat är Kolmårdens forskare alltid delaktiga i European Cetecean Society, där världens framstående val- och delfinexperter samlas och diskuterar viktiga frågor för att förstå de vilda djuren, och även hur man ger valarna och delfinerna en tryggare framtid i världens hav! Allt är inte bara svart eller vitt…
GillaGilla
Det var det tarvligaste jag läst på länge. Finns väl annat som är viktigare än att gnälla på 1 person bland flera 100 000 personer för att hon har sett en delfinshow.
GillaGilla
Kanske det. Alla är ju som tur är fria att gnälla på vad de vill (på mig till exempel, som i ditt fall). Det här råkar vara en av många frågor som är viktiga för mig, bland annat på grund av att journalister så sällan lyfter dem. Jenny Strömstedt är dock inte bara ”en bland hundratusen personer” som besöker Kolmårdens delfinshow. Hon är en offentlig person med en stark röst som väljer att göra reklam för Kolmården och dessutom hyllar själva företeelsen att hålla djur i fångenskap. Det tycker jag är tarvligt.
GillaGilla
Bästa(e) heartnonsense, du glömmer en sak – Jenny är en offentlig person och har som sådan betydligt fler ögon på sig (och inflytande) än vi vanliga dödliga.
GillaGilla
Jag vill börja med att ge dig en koppling, för ett välskrivet respons till Jennys artikel på instagram.
Det jag motsätter mig stark är att du trots bättre vätande, väljer att ta med dig dina barn på kolmodern och väljer att se en Delfin-show, även om de skedde med tårar efteråt. Vad hade du väntat dig? Vad är de du visar dina barn och övriga som läser ditt inlägg? Bara för att du själv inte tränar delfinerna eller fattar beslut om huruvida dem ska vara frihetsberövade eller ej så är du minst lika delaktig så fort du sätter din fot i på kolmoden eller andra djurparker. Jag delar den filosofin att även om man gör de för att skydda djuren, så har vi inte rätt att stänga in dem, sätt dem resurserna på att ta hand om djuren i deras fria naturliga miljö. Det är de jag vill föra vidare till nästa generation. Ser hellre 1 älg i skogen än 10 inburade apor.
GillaGilla
Det är ju liksom hela min poäng. Jag är högst medveten om att jag är en del av problemet om jag besöker en djurpark eller ett delfinarium. Jag hade ”inte väntat mig någonting” när jag besökte Kolmården den där gången, jag fällde bara upp skygglapparna, vilket jag förstås inte är stolt över. Jag visste precis vad jag gjorde och egentligen tycker jag att det är ännu värre än när någon som kanske aldrig tidigare reflekterat över de här sakerna gör detsamma.
Här kan du läsa om den gången i sin helhet: https://mammachips.com/2014/07/30/har-du-varit-pa-kolmarden-i-sommar-las-det-har-om-du-tors/
GillaGilla
Hej!
Jag trillade in på din sida för att en vän gillat på FB. Därför känner jag att jag behöver ge dig ett svar angående Kolmården. Jag gjorde min magisteruppsats på Kolmården på just delfinerna. Kolmården har en hel avdelning som heter Forskning och Utveckling där man bland annat tar emot exjobbare, studenter, skolor med mera för att lära ut om ekologi, ge elever en möjlighet att studera djur och lära sig mer om dom. Sedan har de avancerad forskning, och Kolmårdens delfiner hjälper forskare (doktorander och professorer) att, bland annat, se till att fiskeindustrin förändrar sina nät så att vilda delfiner och tumlare inte fastnar i näten. Att Kolmården har delfiner i fångenskap ger alltså bättre förutsättningar för de vilda delfinerna genom forskning man annars inte kunde ha tagit fram! Detta ska man vara medveten om. Kolmården är inte bara ”djur i bur”, utan många är med i olika forskningsprojekt, avelsprojekt etc.!
Besök gärna deras FoU avdelning, hör vilka projekt som pågår, hur många studenter de har på besök under ett år. Försök att se att det finns annat som pågår, som gynnar de vilda delfinerna och tumlarna!
Bland annat är Kolmårdens forskare alltid delaktiga i European Cetecean Society, där världens framstående val- och delfinexperter samlas och diskuterar viktiga frågor för att förstå de vilda djuren, och även hur man ger valarna och delfinerna en tryggare framtid i världens hav! Allt är inte bara svart eller vitt…
GillaGilla
I det här fallet finns det inga gråskalor eller nyanser i min värld. Man behöver INTE ha delfiner i fångenskap för att bedriva forskning om dem. Beteende-relaterad forskning på delfiner i fångenskap är till exempel inte ens relevant för att införskaffa sig insikter om vilda delfiners beteende. Det är klart att Kolmården har en avdelning för forskning och att de bjuder in studenter och skolor – det är ett sätt för dem att vidmakthålla sitt existensberättigande så att de ska kunna fortsätta bedriva sin kommersiella verksamhet (som handlar om att profitera på lidande varelser i fångenskap). Dessutom är det ju ett smart sätt att säkra framtida kunder.
PS. Apropå inbjudna forskare: När Jane Goodall var på Kolmården och skulle hålla föredrag i två dagar om sin forskning tilldelades hon delfinariet som ”föreläsningssal”. Hon deklarerade för alla närvarande att hon omöjligt kunde genomföra föredraget mot en sådan ondskefull kuliss, men fick inget gehör från Kolmården.
GillaGillad av 1 person
Pingback: Jenny Strömstedt överraskar igen |
Pingback: Jenny Strömstedt överraskar igen. |
Vad glad jag blir av såna här inlägg. Att få se folk som orkar ta ställning istället för att bara följa med strömmen, och därmed också bidrar till förändringar. Tack för ett fantastiskt inlägg!
Hälsningar från den elaka mamman som troligtvis är den enda föräldern i kommunen som aldrig låter sina barn gå på cirkus eller djurparker. (Men det fina i kråksången är att när jag förklarar för mina barn VARFÖR vi inte gör såna saker tappar de också all lust att göra det, vilket gör att mammahjärtat sväller av stolthet.)
GillaGillad av 1 person
Kära hälsningar tillbaka från en ”elak mamma” till en annan. Jag är likadan och mina barn reagerar som dina (tack och lov). Jag brukar även hålla ondskefulla föreläsningar inne i zoo-affärer när de små vill gå in och titta på papegojorna mm, inte så mycket för dem som för alla andra stackars barn som därefter brukar lämna smådjursavdelningen med tårar i ögonen och förhoppningsvis aldrig mer kommer att fråga mamma eller pappa om de kan få ha ett djur i bur.
Fet puss på dig Jannice!
GillaGillad av 1 person
Haha, kör hårt! =)
Och tänk när man är utomlands och det kommer en idiot som tar sikte på ungarna med en stackars papegoja i handen som de ska tvinga att sitta på en liten barnaxel så de kan blända den med en kamerablixt och sen pungslå föräldrarna på pengar. Fy fan! Sen ser man bilen där de lediga fåglarna får tillbringa sina raster i en mörk bur i väntan på sin tur att användas. Usch! Det är inga glada blickar man får av idioten när man svavelosande drar med sig ungarna därifrån, varken just då eller resten av semestern… =)
Fet puss tillbaka!
GillaGillad av 1 person
Tack för att du står upp för djuren i detta så viktiga ämne. Det är så oerhört skadande när en offentlig person som Jenny Strömstedt slår ett slag för djur i fångenskap. Nä, där sjönk hon som en sten i mina ögon!
GillaGillad av 1 person