Har du varit på Kolmården i sommar? Läs det här om du törs.

Förlåt, men jag orkar bara inte vara sådär saklig, tolerant och politisk korrekt längre. Jag har varit det i snart 20 år, ända sedan jag flippade den där gången när jag jobbade på NSMPD (nuvarande Djurens Rätt) och råkade låsa in mellanstadiebarn och snälla gamla tanter i ett rum och tvinga dem att titta på dokumentärer om pälsfarmning, schampoo-tester i kaniners uppspärrade ögon, kocher-slakt och psykologiska experiment på apor samtidigt som jag läste högt ur Kolmårdens interna (och inofficiella) statistik. Alla storgrät medan jag tänkte: ”glöm ALDRIG det här era djävlar!” Jaa. Det var dumt.
Jag, det djurättsaktivistiska psykfallet, lämnade organisationen frivilligt nästa dag då jag  insåg att det inte var rätt väg att övertyga någon om att alla varelser har rätt till ett naturligt och fullvärdigt liv.

Sedan dess är jag oerhört tolerant. Förkunnar sällan mitt evangelium och pådyvlar aldrig någon mina egna åsikter (om de inte, så att säga, ber om det). Att jag dessutom numera är en högst tvivelaktig vegetarian gör att jag mer än någonsin känner att jag inte har någon rätt att peka finger.

Visst är det lätt att känna sig maktlös över alla typer av grymheter som pågår i världen mot alla varelser, såväl mänskliga som icke-mänskliga. Och visst ligger det nära till hands att fälla upp skygglapparna med en vag tanke om att det inte spelar någon roll: ”jag kan ju ändå inte göra något”. Och det, har du ju alldeles rätt i.

För i just det här fallet, när du vill förändra livet för massor av varelser, behöver du nämligen inte göra ett skit. Du behöver inte ge upp din familj och arbeta som volontär i ett krigsdrabbat land, inte demonstrera eller ens skänka en spänn. Det räcker om du låter BLI att göra några saker. Några enkla saker som oftast handlar om tillfredsställelse av din fåfänga, dina smaklökar eller lust till förströelse.

Nej, det är inte helt enkelt att lägga om hela sin kosthållning, det kräver lite kunskap och engagemang, men man kan göra så gott man kan; mjukstarta med en köttfri dag, googla lite vegetariska recept och upptäcka efter vägen att det faktiskt inte är så svårt och dessutom både hälsosamt och gott (till råga på allt slår du två flugor i en smäll eftersom du gör miljön en mastodonttjänst). Jag vet att det är svårt att leva efter sin övertygelse i alla lägen (som till exempel en tisdagskväll vid matbordet med skol- och dagiströtta barn när det står köttbullar och makaroner på bordet, vadå köttbullarna är ju redan döda och skulle dött ännu mer i onödan om inte jag ätit de två sista som ingen ville ha).

Men så finns det där som är riktigt djävla enkelt att låta bli och det är därför jag blir så förbannad när folk inte kan låta bli.

Som att gå på Kolmården. Hur kan man inte förstå grymheten i att hålla delfiner i fångenskap? Andra djur också förstås, men just för att delfiner är ett av de djur som de allra flesta människor har så lätt att ta till sig och tycka om blir det än mer obegripligt. Alla (jo, alla) vet ju faktiskt numera att delfiner och andra marina däggdjur är högintelligenta och ytterst socialt utvecklade varelser (för övrigt utrustade med altruism vilket är mer än man kan säga om många människor). Med tanke på det och filmer som The Cove och Blackfish, som nått så oerhört många, är det ett komplett mysterium. Hur kan man inte förstå det fruktansvärda i att slitas upp från sin familj på det mest traumatiska sätt och bli placerad i en klorerad liten tank med en främmande grupp trasiga individer. Eller att födas i denna tank och att svältas (japp, det är djurtränarnas teknik) för att utföra fåniga tricks som inbringar pengar till sina ägare. Eller är det helt enkelt så illa att du väljer att blunda för det till förmån för din tillfälliga förströelse?

Jag vill minnas att de där dokumenten, Kolmårdens egna som jag nämnde tidigare, innehöll en speciell rubricering som löd: ”Dödsorsak: självmord”. Denna rubricering ska ha inneburit att delfinen ifråga tog sats och simmade med hög hastighet, om och om igen ifall det behövdes, in i väggen tills den avled. Jag vet faktiskt inte om det är sant, något som jag dock vet är sant är att delfiner som i det vilda kan bli 30-50 år sällan överlever sina tonår i fångenskap och att vanliga dödsorsaker är stressrelaterade sjukdomar och klorförgiftning. De får hud- och ögonskador som i somliga fall leder till blindhet.  Djur som simmar flera mil varje dag och lever i socialt komplexa grupper har ingen möjlighet till ett naturligt och fullvärdigt liv överhuvudtaget utan exploateras som skojiga clowner. ”Life” heter ironiskt nog årets delfinshow, ”Death” hade varit ett mer passande namn.

Ledsen att behöva peka ut dig, men det är du som går på Kolmården som gör det möjligt. Herregud, åk till  Astrid Lindgrens värld, Nordens ark om du absolut måste gå på en djurpark, Gröna Lund, Liseberg eller vad som helst som inte inbegriper exploaterande av andra varelser. Hur svårt kan det vara? En del hävdar att det är ett bra sätt för barn att lära sig mer om djur och natur, men då undrar jag vad för snedvriden bild de får med sig och om det verkligen är så himla bra att lära sig att det är okej att profitera på varelser som lider.

Förlåt, nu flippade jag igen. Som jag önskar att du kan se förbi mina påhopp och att du kan ta till dig något av det jag försöker säga och börja på ett nytt kapitel, ett kapitel som kommer göra att du mår mycket bättre och att många andra varelser slipper lida. För när det för en gångs skull är så djävla enkelt att göra gott bör man ju passa på.

EXEMPEL PÅ SAKER SOM ÄR SKITENKLA ATT LÅTA BLI:

  • att köpa en ful mössa med pälstofs
  • att betala för ett foto av dig själv när du blir kramad av en drogad bebis-chimpans i Catalina-parken
  • att gå på cirkus som håller elefanter, tigrar och andra icke-domesticerade djur
  • att köpa en kappa som är gjord av ofödda lamm
  • att köpa skönhetsprodukter som är testade på djur
  • att åka till Afrika och skjuta noshörningar och andra utrotningshotade djur för skojs skull
  • att sova på en dunkudde
  • att gå på Kolmården

Om jag har varit på Kolmården? Japp. I ett (väldigt långt) ögonblick av svagsinthet, skyller inte på någon annan i alla fall, åkte jag dit med min familj som på den tiden bestod av mig, Pelle och våra 6-åriga döttrar. Gick vi på delfinshowen? Japp. Vad hände? Jo, jag bländades totalt de första 5-10 minuterna, satt med ett saligt leende på läpparna tills jag långsamt började ta in den ta in den genomsjuka situationen och den vidriga propagandan som var en del av ”showen” och totalköptes av alla runtomkring mig. Den handlade om hur lyckliga dessa varelser var, hur de älskade att uppträda för oss etc, ackompanjerat av väl inövat ”bus” av yngsta medlemmen i delfinflocken.

Sex år tidigare jobbade jag med att samla in data om marina däggdjur för Costa Ricas naturskyddsförening, minnena från den tiden  bröt sig fram som aliens ur mitt inre. Ynnesten att uppleva fria delfiner och deras äkta livsglädje när de närmade sig oss – på behörigt avstånd – alldeles frivilligt. Jag behärskade mig och bet ihop de sista 40 minuterna av showen, men utanför gick det inte längre. Jag föll ned på knä i ett dike och grät så att det kändes som om mitt hjärta skulle gå sönder till döttrarnas förtvivlan och andra besökares skräck (de sistnämnda förstod ju inte vilket typ av psykfall jag var). Men faktum är att det räcker att du har sett en fri delfin i sitt rätta element en gång eller någon av ovan nämnda filmer, djurrättsaktivistpsykfall eller inte,  för att förstå varför delfinarium är att jämföra med koncentrationsläger. Och om du inte gör det: då är du ett äkta psykfall.

Länkar:

Låt oss ta död på några myter direkt:

http://www.worldanimalfoundation.net/f/OrcasandDolphinsinCaptivity.pdf

För dig som vill ta del av vetenskapliga belägg för att marina däggdjur i fångenskap lider:

http://www.worldanimalprotection.se/Images/The%20case%20against%20marine%20mammals%20in%20captivity%202006_tcm10-4773_tcm20-6431.pdf#false

För dig som vill engagera dig och/eller lära dig mer:

http://dolphinproject.org/take-action/to-free-a-dolphin-a-step-by-step-guide-to-dolphin-activism

http://www.djurensratt.se/engagera-dig/blixtaktioner/kolmardens-djurpark

http://www.peta.org/issues/animals-in-entertainment/zoos-pseudo-sanctuaries/aquariums-marine-parks/

http://www.worldanimalprotection.us.org/our-work/animals-wild/marine-animals-captivity

http://www.dailymail.co.uk/news/article-2543317/Mother-prized-albino-dolphin-COMMITS-SUICIDE-torn-baby-Japanese-fishermen-notorious-killing-cove.html

http://savejapandolphins.org/take-action/dolphins-in-captivity

https://www.facebook.com/GrindStop2014?fref=ts

Kan inte låta bli att reflektera över varför svensk media så sällan skriver något negativt om denna företeelse, det enda (tandlösa) jag kunde hitta var:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10289106.ab

Till skillnad från t ex:

http://www.nytimes.com/2013/07/30/science/smart-social-and-captive.html?pagewanted=all&_r=0

och:

http://www.independent.co.uk/voices/comment/nature-studies-stay-away-from-the-dolphins-kept-in-tanks-the-only-ones-to-see-live-wild-9435614.html

Så här ska det se ut.
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 12.36.54
Spinner Dolphins i Bahia Drake, Costa Rica (där jag jobbade för 14 år sedan).
Foto: Sierra Goodman

Delfinens anatomiska förbannelse: de ”leende” mungiporna.
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 13.01.07

En delfin som är glad på riktigt:
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 12.37.41
Foto: Sierra Goodman

Och en till:
Skärmavbild 2014-07-30 kl. 12.58.09
Foto: Sierra Goodman

Kolmården: är det inte dags att slå igen butiken nu? Ert eget kommentarsfält på Facebook torde ge en fingervisning om vilken väg ni borde välja härnäst. Cred till er i alla fall för att ni inte stänger ner kommentarsfältet, det måste ändå kosta er allra minst en heltidstjänst.

25 reaktioner på ”Har du varit på Kolmården i sommar? Läs det här om du törs.

  1. Ping: Har du varit på Kolmården i sommar? Läs det här om du törs. | MAMMA CHIPS

  2. Otroligt bra skrivet! När jag var yngre så var jag med i NSMPD (nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök) som sedan blev Djurens Rätt. Men på NSMPD-tiden så satte jag upp affischer på döda råttor och kaniner i trappuppgångar och på andra ställen.

    Jag och maken såg Blackfish förra veckan och jag kan inte annat än hålla med dig! Alla borde bojkotta Kolmården!

    Liked by 1 person

    • Tack så mycket och vad underbart att du också bojkottar Kolmården, många bäckar små… Jag satte också upp affischer och delade flygblad med kaniner med trasiga ögon och råttor som släpade runt på stora tumörer (minns du?) i början på NSMPD. Jag minns speciellt en affisch, den enda som folk verkade ta till sig (råttor som dessutom ser läskigare ut än vanligt är ju lätt att blunda för). Det var en bild på världens sötaste lilla rävunge som sitter hukande och övergiven med texten: ”Har din mamma päls?” och under bilden: ”Det hade min mamma också”. Den minns jag att jag satte upp i köket som en ”pik” till min mamma som hade päls.

      Gilla

  3. Djuren i det fria då? Det kommer snart inte finnas kvar. Och detta har du själv en påverkan på. Du hjälper, på egen hand, till att förstöra vår planet, och dess djur- och växtliv. Det är lätt att stå och peka på folk som gör fel, men att sen inte förstå att man själv på ett eller annat sätt har lika stor del i det är det inte många som tar in. Bara genom att läsa de senaste forskningsrapporterna förstår man att det är kört! Inte meningen att dissa dig och ditt blogginlägg, men problemen är större än djurparkers vara eller icke-vara. I framtiden är det förmodligen det enda stället många djur kommer kunna leva på, det ”fria” kommer med all säkerhet inte finnas för många djurarter.

    Ber redan nu om ursäkt ifall jag kränkt någon, inte min mening. Är bara så trött på den dubbelmoral som verkar råda hos gemene man. Ditt inlägg är ju i grunden godhjärtat och bra!

    Gilla

    • Hej Greger och tack för din kommentar! Jag är också bekymrad över miljön och klimathotet och känner igen mig i känslan av att det redan är försent att vända utvecklingen, tänker ofta att människan med största sannolikhet kommer att utplåna sig själv och sedan blir allt bra på jorden igen. Vi bidrar alla, somliga mer andra mindre, till den negativa utvecklingen, precis som du skriver.
      Självklart inser jag att miljö-problemet inte handlar om huruvida vi har djur i djurparker eller inte. Inlägget handlar inte för övrigt inte heller om miljön, utan det moraliskt tveksamma i att hålla djur i fångenskap. Anledningen att jag tog upp just delfiner var, som jag skrev, på grund av att nästan alla människor påstår sig ”älska delfiner” och att jag därför hoppades att det skulle vara aningen enklare att åstadkomma en liten tankeställare. Ibland tycker jag nämligen visst att det behövs pekas lite finger (jag pekar det även mot mig själv) för att folk ska tänka efter.

      Gilla

  4. Fan, vad bra skrivet!
    Här är en till som var medlem i NSMPD och sprang runt med flygblad. Fortfarande med i Djurens rätt och har inte ätit kött eller fisk på femton år. Skulle aldrig ta med ungarna på cirkus eller djurpark vilket jag fått ta en del skit för men det har faktiskt blivit bättre på senare år tycker jag. Jag tror (väljer att tro) att det ändå går åt rätt håll. Och inlägg som det här ger mig ännu mer hopp. =)

    Liked by 1 person

  5. Ping: Studiebesök på en genomsnittlig mjölkgård? | MAMMA CHIPS

  6. Ping: Tack LRF för att ni stämde Oatly! | MAMMA CHIPS

  7. Helt fantastiskt skrivet av dig. Jag tackar innerligt för att du är en sådan bra förebild, iallafall av de jag har läst! Jag skulle själv vilja kalla mig djuraktivist, och jag försöker kämpa för djurens rättigheter men får ofta bara en ”aw vad gulligt” klapp på axeln eller, det vanligaste, en nedvärderande kommentar.
    Fortsätt inspirera!
    //16 årig tonårstjej

    Liked by 1 person

    • Tack Charlotte. Jag tycker att DU är en bra förebild! Jag känner dessvärre igen mig väldigt mycket i det bemötande som du beskriver. Särskilt när jag själv var en tonårig djurrättsaktivist som du, men det är en härskarteknik som jag stöter på även idag (som typ gammal tant ;-). Stå på dig och försök att inte ta åt dig av kommentarerna, de bygger nästan alltid på ignorans och/eller dåligt samvete. Har alltid tyckt att det svåraste är att inte bli arg när man hamnar i diskussion, men blir bättre på att hålla mig lugn och saklig ju äldre jag blir. Kämpa på, slipa argumenten och keep calm (på utsidan i alla fall). Du är bäst!

      Gilla

  8. Hej mamma Chips
    Du beskriver klart din åsikt om Kolmården. Nu undrar jag vad Du säger om Skansen? Där finns ju djur inhängda som finns annars i den Svenska naturen. Det skulle vara intressant att höra din åsikt om detta.

    Gilla

    • Hej Bibbi och tack för din kommentar! Jag inser, två år senare, att jag troligtvis är den sämsta på att svara på kommentarer. Bra fråga! Och, jag tror faktiskt att anledningen att jag inte svarat tidigare beror just på att den är bra och svår (minns att jag sett din kommentar tidigare) och inte minst: för att den i ärlighetens namn fyller mig med lite dåligt samvete. Jag besöker nämligen Skansen ibland med mina barn. Det är kanske egentligen ingen ursäkt, men min man jobbade tidigare på Djurgården vilket innebar att han fick frikort för hela familjen. Så vi sponsrade i alla fall inte verksamheten. I min mening finns det somliga djur som är helt okej att hålla, som exempelvis hästarna, grisarna och de andra domesticerade djuren. Är övertygad om att de har det mycket bra. Även en del av djuren i Akvariet som är utrotningshotade eller upphittade i naturen av privatpersoner, övergivna eller inlämnade av folk som inte förstår att en orm /krokdil/sködpadda växer kan jag ”köpa”. Sälarna, aporna, björnarna, berguven, vargarna med flera däremot är en helt annan historia. De har ingen möjlighet att ägna sig åt ett naturligt beteende i sin minimala hägn och är sönderstressade. Jag brukar fantisera om att stanna kvar på Skansen efter stängning och klippa upp berguvens nät. Så nu vet du vem som ligger bakom om du råkar läsa en notis i tidningen någon gång. 🙂 Svaret är kort och gott att det finns så mycket bra på Skansen i form av kulturhistoria med mera att man inte behöver ha sälar i grumliga utomhusbadkar. Du inspirerade mig att skapa en namninsamling/ett upprop för att få bort den verksamheten, det är inte värdigt Skansen som ändå erbjuder så mycket annat fint. Tack igen för din kommentar och ha en fin sommar! Kram Kim

      Gilla

  9. Ping: Öppet brev till Jenny Strömstedt: Det trodde jag f-n inte om dig. |

  10. Ping: Jenny Strömstedt överraskar igen |

  11. Ping: Jenny Strömstedt överraskar igen. |

  12. Hej
    Vill bara uppmuntra dig och säga att denna text fick mig att tänka till. Jag var på Kolmården när jag var mindre och tyckte det var jättehäftigt med delfinerna och sälarna bland annat. Nu när jag själv är förälder har jag velat åka dit med mina egna barn. Men en dag diskuterade jag och min man, konstigt nog, delfinerna på Kolmården och funderade på hur de egentligen har det. Ett tag senare hamnade jag på denna text och har nu sett båda filmerna du nämner. Och nu känner jag bara att detta borde vara olagligt. Förstår faktiskt inte hur vi kan tillåta att djur får leva hela livet i fångenskap för att roa oss. Och även om jag kanske inte kommer vara den som befriar alla djuren så tänker jag i alla fall inte vara den som betalar för att detta ska få fortsätta.Så mina barn får klara sig utan Kolmården och cirkus och jag längtar nästan till den dagen när jag får förklara för dem varför vi inte åker till såna ställen.

    Jag skulle vilja uppmuntra dig att försöka få denna text publicerad i en tidning. Du kanske får korta av den något om den skulle va för lång men folk behöver läsa sånt här för vi behöver hjälpa varandra att vakna upp. Jag är glad att jag fick läsa din text och tror att den skulle kunna påverka folk i rätt riktning. Så snälla skriv till exempelvis Metro. Det är faktiskt inte omöjligt att få nåt publicerat.

    Mvh Maria

    Gilla

    • Tack så mycket för din peppande kommentar! (Sent omsider, men bättre sent än aldrig)! Jag älskar och beundrar hur ni började begrunda, sökte information – och inte minst: orkade ta in informationen! – och tänkte om. Det är stort. Många vågar/orkar aldrig ens kasta skygglapparna. Håller med om att det borde vara olagligt. Tar även till mig tipset om att försöka få den publicerad, ska göra ett försök inför djurparks-säsongen. Ha en fin sommar och tack än en gång!

      Gilla

  13. Pratade nyss med en kompis som ska till Kolmården med deras kompisar och alla deras barn. Blir så ledsen att utbildade, empatiska människor som är mina vänner går på DJURPARK! Usch! Ville säga till dem att inte åka. Önskar att mina föräldrar inte tagit med mig på djurparker när jag var liten, om jag får barn kommer jag ALDRIG ta med dem till djurpark!

    Gilla

    • Tack för din kommentar Sabina (och tack för att du aldrig kommer att besöka en djurpark:-)! Förstår känslan du beskriver; när man själv har insikt är det nästan omöjligt att förstå hur människor, man dessutom tycker om, helt oreflekterat kan besöka Kolmården och dylikt. Man vet nästan inte var man ska börja och det är lätt att känna sig uppgiven, tycker jag. Problemet handlar oftast i min mening om att folk just aldrig reflekterat. Oavsett om det handlar om att köpa flintastek, en pälsmössa eller se en delfinshow. Det är liksom normen. Tack och lov blåser förändringens vindar i rasande fart! Hur skulle du känna inför att ta upp frågan med dem? Om man tycker att det känns svårt kan man ju alltid dela filmer och inlägg och hoppas att de tittar eller läser och börjar påverkas.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s